Stephen King: Full dark, no stars

Stephen Kings rykande färska thrillersamling var en julklapp som hållit mig vaken flera nätter å rad.
Den är grymmare än något annat jag läst av honom. Den ger sig ut för att porträttera den inre människa, som King menar att vi alla hyser, en inkarnation av djävulen. Eller, som han kallas i en av berättelserna,  Elvid. I sitt efterord skriver King att han velat utforska tanken att det är omöjligt att känna någon helt och fullt, till och med den vi älskar mest. Sedan kommer en kingsk saltomortal:  han tror faktiskt  att de flesta människor är goda. "Jag vet att jag är det." Och ännu en:
    "Det är dig som jag inte är helt säker på."
     Men: jag är inte heller helt säker på dig, Mr King.