Jag läser en roman, som länge stått nonchalerad i min bokhylla. Och det trots att jag har en svaghet för vampyrberättelser. Möjligen kan det ha att göra med att jag i unga år blev misshandlad av en kirurg på just det ställe på halsen, där vampyrer brukar suga blod. Romanen heter "The vampire Lestat" och författaren Anne Rice. Hon beskriver insiktsfullt, höll jag på att skriva, den kärlek mellan mor och son som förenar dem efter döden, som älskande vampyrer. Mina associationer gick till filmen "Awake", där Lena Olin spelar en mor, som offrar sitt hjärta till sin son, som behöver ett nytt hjärta efter en feloperation.
Temat är mytologiskt för att inte säga arketypiskt. Det återfinns i Oidipusberättelsen och i Nya Testamentets berättelse om Den heliga modern. Och när vi ser oss omkring ser vi dem överallt, mödrar och söner förenade i symbios.
Jo, jag har också en son. Men han bor på betryggande avstånd i ett annat land, skyddad av sin hustru.
Anne Rices roman är fascinerande också på andra sätt. Den tar upp de eviga ämnena Gud och Satan, köttet och anden, människans oskuld, frågan om reinkarnation, kärlek och hat, allt förankrat i en historia, som går tillbaka till 1700-talet och har sina rötter i en forntid som bara några få vampyrer har vetskap om.
Författare till 26 böcker, dramatiker, litteraturkritiker, översättare från franska, översatt till franska och engelska, fil dr i psykologi, fil mag i språk och litteraturhistoria, hedersledamot i Norrlands nation, Uppsala, erfarenheter av utlandsboende (Belgien,Schweiz, Frankrike), stor och internationell familj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar