Vilken är Marlen Haushofers hemlighet? Och: Vad har hon gemensamt med Madeleleine Hessérus?
Mitt svar: troligen autismen. Här mötte jag den igen, hos en knappt medelålders kvinna, som drar sig undan till husets vindskupa (Die Mansarde) för att teckna fåglar, som "inte är ensamma". Hon är lycklig endast där. Lycklig? Endast där? Hon har en omtänksam man, två välartade barn och hon behöver inte jobba för sitt uppehälle. Hörseln har hon också fått tillbaka, efter att ha varit döv i över ett år. Liksom i debutromanen "Väggen" (Die Wand) händer egentligen ingenting annat påtagligt än att kvinnan hittar ett gult kuvert i brevlådan varje dag. I kuverten ligger hennes egna dagboksanteckningar från en vistelse utanför hemmet. Ändå hade jag svårt för att lägga ifrån mig bokens. En inre spänning drev på mitt läsande. Vad kan alltså Marlen Haushofer som många kriminalförfattare inte kan?
Romanen hittade jag i utförsäljningshyllan på Sävja Bibliotek. Pris: 5 kronor för ett felfritt exemplar.
Sådana böcker har svårt att hitta läsare. De är inte "mainstream", de skriker inte ut sitt budskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar