Sommaren 2001 bodde jag några veckor i ett författarhus på Irland, i Monaghan. I Monaghan bodde också poeten Patrick Kavanagh, men på 1840-talet, när potatispesten härjade. Patrick Kavanagh skriver om ett svältens offer, Patrick Maguire. Men hans största hunger var inte efter mat utan efter en kvinna. Eftersom hans mor ännu levde, 91 år gammal, hade han vid 65 års ålder ännu inte lov att lystra till flickorna, som lyfte kjolarna högre än nödvändigt. Så var seden. I starka scener skildrar Kavanagh hans hunger:
But his passion became a plague
For he grew feeble bringing the vague
Women of his mind to lust nearness,
Once a week at least flesh must make an appearance.
Den stora hungern är dubbelpublicerad: på vänster sida den engelska texten, på höger sida Erik Anderssons översättning till svenska. En klantig översättning. "Women of his mind" har blivit "kvinnodrömmar" och "he caught high ecstasies" "det brände till i grenen".
Ireland Literature Exchange borde inte ha gett ekonomiskt stöd till en sådan översättning.
Författare till 26 böcker, dramatiker, litteraturkritiker, översättare från franska, översatt till franska och engelska, fil dr i psykologi, fil mag i språk och litteraturhistoria, hedersledamot i Norrlands nation, Uppsala, erfarenheter av utlandsboende (Belgien,Schweiz, Frankrike), stor och internationell familj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar