Det senaste numret av den franska tidskriften "Le Magazine Littéraire" ägnar 25 sidor, en hel "dossier", åt författaren och filosofen Emil Cioran, född 1911 i Transsylvanien, död 1995 i Paris. På omslaget ett författarporträtt från hans senare år. Det visar en vacker man med ögon som förmedlar smärta, insikt och ömhet. Längre fram i texten rullar ett bildgalleri förbi. Det första är ett ungdomsporträtt: Cioran kunde vara vilken ung man som helst, hans ansikte saknar personlighet. Men åren går och ansiktet mejslas ut för att så småningom närma sig omslagsbildens. Och det slår mig hur illa förlagen numera behandlar sina åldrande författare. Deras personlighetsdrag sminkas bort, fotografierna retuscheras tills det personliga och vackra försvinner.
Ett exempel är Elsie Johansson, som på fotografierna från firandet av 80 årsdagen ser ut som en 30-åring utan erfarenheter från ett långt liv. När jag mötte henne på för tjugo år sedan hade hon ett intressant, fårat ansikte. Hon bar det med stolthet.
Och jag undrar: inte blir väl en författare bättre av att framställas som evigt ung?
Författare till 26 böcker, dramatiker, litteraturkritiker, översättare från franska, översatt till franska och engelska, fil dr i psykologi, fil mag i språk och litteraturhistoria, hedersledamot i Norrlands nation, Uppsala, erfarenheter av utlandsboende (Belgien,Schweiz, Frankrike), stor och internationell familj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar