T S Eliot och Elizabeth Smart

I T S Eliots "The Waste Land" (1922) finner jag dikten "The Fire Sermon". 

Jag citerar ur den: "By the waters of Leman I sat down and wept..."

Och associerar till Elizabeth Smarts roman "By Grand Central Station I 

sat down and wept" (1945, svensk översättning av Ingegärd Martinell 1987

och med förord av Heidi von Born). Men ingenstans, varken i själva romanen eller

i förordet hittar jag någon referens till T S Eliot. Ändå är hela romanen en tolkning

av ett öde land. Elizabeth Smart är övergiven av sin älskade och skriver:  "Likt Dido

irrar jag omkring vid Stilla havet och hör en sådan våldsam gråt i de skummande 

vågorna att jag förundras över att inte hela världen gråter otröstligt."

    Vart har Heidi von Born tagit vägen?