Dogtooth och Jakob von Gunten

Jag såg om den förskräckliga filmen Dogtooth härom kvällen. Den handlar om en familj, som fadern spärrat in på en gård ute på landet. Barnen får röra sig fritt i trädgården, men det är i princip allt de får
veta om frihet. De får till exempel inte lära sig någonting, som de skulle ha nytta av ute i livet.
Allt går ut på att lyda, att följa familjefaderns nycker.
    Jag kunde inte låta bli att associera till Robert Walsers roman "Jakob von Gunten" från 1967 (svensk översättning 1980). Här är miljön en internatskola för gossar, kallad Benjamentainstitutet, i Schweiz, författarens hemland. Den enda lärdom som förmedlas är "Hur bör en gosse uppföra sig?" Kring den kretsar hela undervisningen. Jakob är följsam, när romanen slutar är han den ende elev som stannat på institutet. Alla de andra eleverna har "flugit sin kos till allehanda tjänster".
    Ett annorlunda slut än i "Dogtooth". Filmen slutar med att Den äldsta dottern, som hon kallas, slår ut en hörntand, det enda sätt hon har lärt sig som kan tillåta henne att lämna familjen.