Idag hade jag problem med att välja titel till mitt inlägg. Att det skulle handla om kärlek, var jag fullständigt på det klara med, men till vad eller vem? Jag har tidigare skrivit om kärleken till skogen och till stora vattendrag. Idag uppsökte jag båda. Jag gick genom skogen från Turelund till Fornborgen på Morgaberget söder om Uppsala. Framför mig hade jag plötsligt Ekoln. Jag hade utsikt över den farled, som vikingarna på sin tid nyttjade för att komma in i Uppsala. Det var för att skydda Uppsala mot deras framfart som borgen byggdes. Nu finns bara stenblock i olika storlekar kvar.
Jag satte mig på en bänk och drömde mig tillbaka till en svunnen tid. När jag kom hem drogs jag nästan automatiskt till den tavla, som min son Mathias gjorde år 1989, när han var 22 år. Den visar en kvinna, hans mor, erkände han, som sitter på en höjd och ser ut över ett mörkblått vatten. På vattnet glider en rad vikingaskepp förbi. Kvinnan skriver i ett block. Mathias har såvitt jag vet aldrig besökt klipporna vid Fornborgen i Morga. Borde jag kanske skriva något om vikingarna på Ekoln?
Författare till 26 böcker, dramatiker, litteraturkritiker, översättare från franska, översatt till franska och engelska, fil dr i psykologi, fil mag i språk och litteraturhistoria, hedersledamot i Norrlands nation, Uppsala, erfarenheter av utlandsboende (Belgien,Schweiz, Frankrike), stor och internationell familj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar