Orfeu Negro

Jag såg om filmen från 1960 på TV häromkvällen. En déjàvu-upplevelse, som fick mig att än en gång ifrågasätta minnets tillförlitlighet. Jag mindes inte alls scenen från dödsrikets port, den där Orfeu inte kan låta bli att vända sig om efter Eurydice, nu gammal och förfallen. Det jag mindes var kärleken, den starka, den som drev det unga paret i döden. Jag mindes inte heller att filmen utspelades under karnevalen i Rio de Janeiro, med Sockertoppen som fond. Jag har ju också en annan referensram nu, efter mitt eget besök i Rio för några år sedan.