Bruno Schulz - äntligen

Äntligen har jag kommit fram till Bruno Schulz, den polsk-judiske författaren, av vars hand endast två böcker  finns bevarade, Kanelbutikerna och Sanatoriet Timglaset. Kanelbutikerna har jag ännu inte fått tag i, men Sanatoriet Timglaset fanns att låna på Uppsala Stadsbibliotek. Likheten med Kafka har påpekats på annat håll, men jag har ännu inte hittat parallellen Kafkas Förvandlingen - Schulz´  Fars sista flykt, en av berättelserna i Sanatoriet Timglaset. Den skrevs 1937, medan Förvandlingen tillkom redan 1915. I båda förvandlas en man till en skalbagge eller något liknande. Fars sista flykt är om möjligt ännu grymmare än Förvandlingen. Här blir det som återstår av fadern, ett skaldjur, kokat och serverat i tomatsås. (Också Kafka sysslade ju som bekant en hel del med fadern).
    I berättelsen ur samma samling, Min far går in vid brandkåren, visar Schulz sin förtrogenhet med
sömnens (eller drömmens) magiska värld. Den handlar om eldsvådor, mässingsriddare och hallonsaft.

Drömmen om supermusen

Den tysk-svenska romanförfattaren Anja Lundholm dog häromåret, vid 89 års ålder. Hon hade då hunnit ge ut en rad starka romaner, den främsta enligt min åsikt "Narziss postlagernd". Den är en skildring av tyskt småborgerligt liv i en småstad. Jag kände igen mig. I en sådan småstad var jag ofta på besök under mitt första äktenskap. Men den är också en märklig kriminalhistoria, en av de märkligaste jag läst.
   Jag besökte Anja Lundholm i Frankfurt am Main 1986 och skrev om mötet i  min memoarbok "Till
Marianne från A till Ö. En resa genom liv och böcker." (2007)  Där återger jag bland annat en dröm, som Anja
berättat för mig, om en supermus, stor som en elefant, som besökt henne i hennes kök.
    Efter att jag hade läst om "Narziss postlagernd" häromkvällen vaknade jag av en dröm. En liknande supermus hade tagit sig in i mitt sovrum och lagt beslag på platsen bredvid min i sängen. Jag kämpade hårt för att jaga undan den men misslyckades. Under jakten ramlade jag ur sängen. Jag vaknade utan att ha lyckats jaga undan musen.
    Associationen gick till ett annat minne från mitt besök hos halvjudinnan Anja, som under andra världskriget deporterades till Ravensbrück. Jag ville hjälpa henne med disken. Då varnade hon mig:
Var försiktig med diskmedlet! Det kostar pengar.
     Min egen diskmaskin hade just pajat. Innan jag gick till sängs hade jag diskat för hand.

Avfallsprodukter städas bort under sömnen

Läste någonstans att forskningen kommit fram till att en funktion av sömnen är att den städar bort avfallsprodukter ur hjärnan. Menas kanske drömmen? Själv drömmer jag då och då om resor med alltför mycket bagage,  som jag har all möda i världen att hålla ordning på, eller om tillställningar, där allt är en enda röra. Mina ansträngningar att städa undan i dessa drömmar är stora men inte alltid lyckosamma. Kan det vara fråga om storstädningar i hjärnan?

Vad stressen gör med oss

Sent i går kväll såg jag ett program på Axess TV med ovanstående rubrik. Det var ett upplysande program, därför får Axess TV en ros. Men det var också ett motsägelsefullt program. För att illustrera stress hade programmakarna fått för sig att bombardera tittarna med en massa ljuseffekter: det blixtrade och det dånade, den stillhet som till exempel den visa buddhistnunnan förespråkade slets itu. På natten hemsöktes jag av explosiva drömmar. Det kan inte ha varit meningen med programmet. Därför också ett ris till Axess TV.

Strindberg i mina drömmar

Nu får det vara nog! Inte ens i sömnen slipper jag undan honom, "årets" Strindberg. I natt drömde jag att jag hittat en meditationsplats på Runmarö, en av Strindbergs tillflyktsorter och under en kort sommar på 1990-talet även min. I drömmen satt jag på en klippa och tittade ut över havet. Då kom han, knuffade ner mig från klippan. "Gå din väg", röt jag - och vaknade. René Coeckelberghs, som var på väg att bli min förläggare men som dog ifrån sina åtaganden, kom från Bryssel. Han menade att man i Sverige bara kan diskutera en sak - och en författare - i taget. Han hade så rätt.

Flygdrömmar och kreativitet

Det påstås att drömmar om att man flyger är ett tecken på kreativitet. På Västkusten hade jag en fascinerande dröm: jag spelade med i en teaterpjäs. Min energi var enorm. Jag kastade mig ut i luften och virvlade runt. Det var länge sedan jag flög i drömmen.Kanske är något nytt på väg?

Äntligen på kryssning

Jag har länge önskat att jag finge åka på kryssning. I natt fick jag det äntligen! Jag reste med ett stort kryssningsfartyg i många våningar, hade ett eget bekvämt rum på elfte våningen  med utsikt över havet.
Bakgrund: Min brorson Mattias och hans nyblivna hustru Sanna befinner sig just nu på bröllopsresa med ett sådant fartyg. Jag följde med i drömmen!

Ännu en dikt av Lars Krumlinde: Sömnen

Jag citerar:

Vad är det för kraft vi söker var kväll
och styrker oss med i vår vila?
Vårt dagliga förskott på mörkret och glömskan.
Se där vår kraft.
Den när våra tankar. Den laddar vår kunskap.
Den lär oss att uthärda ljuset.

En mycket fin dikt.

Det snöar i Turkiet och i våra drömmar

Snö heter  på turkiska kar. I Orhan Pamuks roman "Snö"tar poeten Ka bussen till Kars, den snötyngda staden i sydöstra Turkiet, och minns att han en gång skrivit: "Det snöar bara en gång i våra drömmar". En liknande resa gör passagerarna på tåget Istanbul-Kars i ett TV-program jag såg häromdagen. Jag önskade att jag hade varit med på det tåget och fått se de hisnande vyerna mot snöklädda berg i min egen verklighet. Efter programmet försökte jag hitta Kars på den karta, som finns med i reseguiden "Turkey", men där finns inget Kars. Är Kars kanske bara en dröm?

Smart lur inte alltid smart

Läser i dagens SvD Näringsliv under rubriken "SMART LUR" att det är smart att ta sig en tupplur under dagen. Det gör t ex Bill Clinton. Liksom övertecknad. En sådan "power nap"(uttrycket myntat av Winston Churchill) är bra för hjärnan, som under tuppluren laddar sitt bränsleförråd. Hjärnans ägare blir därmed inte bara mer utvilad utan också mer intelligent.
    Igår tänkte jag ta mig en stärkande tupplur i soffan på ett av kaféerna på Akademiska sjukhuset i Uppsala inför en PDT-behandling av mina aktiniska keratoser. Men se, det gick inte alls! Kafépersonalen ryckte upp mig ur  soffan med motiveringen att de övriga kafégästerna kände sig störda. Ändå hade jag knappt hunnit somna och inte dragit en enda timmerstock!

Se för övrigt min "Sömnskola", publicerad i Svenska Dagbladet i januari 1985! Artikelserien är baserad på fransmannen Pierre Fluchaires forskningar, publicerade i "La révolution du sommeil,( 1984), översatt till svenska under titeln "Sömn" (BonnierFakta, 1986).

I artikel nr 2 skriver jag bl a: "Just där sömnen borde få all respekt, det är till exempel när vi sover som ärrbildningen äger rum - just där motarbetas den. Hela sjukhusrutinen bidrar till att förstöra den läkande sömnen."

Och nu, 26 år senare, smäller SvD Näringsliv upp "nyheten" om tupplurens välgörande effekt!

På fest i Ryssland

Jag reser gärna i mina drömmar. I natt var jag i Ryssland, på en stor fest. Det var vackert dukat och det serverades utsökta läckerheter. Enda problemet var att jag hade svårt att göra mig förstådd. Min ryska var,
som i verkligheten, mycket knagglig.
    Nu undrar jag om det var mina ryska anfäder som bjudit in mig. Jag tror inte att den enda inspirationen till den livliga drömmen var ett möte jag hade med en ryska vid namn Tsarina på Kleopatrastranden i Alanya den 12 februari.

Om spikmattor

Jag läste att forskningen visat att spikmattan inte har den effekt som påståtts. Den ger ingen smärtlindring, möjligen lokalt och kortvarigt.
    Som före detta forskare undrar jag hur väl undersökningen gjorts. Har man till exempel tänkt på att spikmattan kan stimulera drömmar? Har man frågat försökspersonerna om detta? Eller kanske till och med mätt deras drömaktivitet?
    Själv har jag legat på spikmatta i flera månader och kunnat konstatera att mitt drömliv har blivit mer intensivt. Mina drömmar är också mer livfulla än tidigare, rentav spännande. När jag lägger mig tänker jag:
"Vad ska nu hända i natt? Vilken film ska jag få se eller få vara med om att skapa?"