Älska mig - ändå blir talbok

Det ska bli mycket intressant att se vad "Myndigheten för Tillgängliga Medier" gör av min senaste roman. Den är ju skriven som en dialog mellan en kvinna vid namn Anna Maria och hennes terapeut med samma namn. Det gäller att hålla isär dem. Eller också inte.

Rådgivare för hemmet

Gjorde just ett  fynd i min bokhylla: det lilla häftet "Rådgivare för hemmet" av Hj.F. Höglind, examinerad sjukgymnast, Sala 1933, pris 50 öre. Ett nästan kusligt aktuellt inslag i debatten om nyttigt och skadligt. Nyttigt är grönsaker och frukt, onyttigt är att stå och skrika sig hes på en idrottsplats.
     Obs att författaren  skriver "grönsaker och frukt", inte "frukt och grönt", en synnerligen aktuell distinktion.

Susan Boyle och "Aspergers"

Läser i tidningen att sångerskan Susan Boyle gått ut med informationen att hon har Aspergers syndrom.
Märkligt! Enligt den information jag har till hands är den diagnosen på väg ut. Den är missvisande och förenklande. Nu ska det heta "autismspektrumstörningar". Detta berör mig i allra högsta grad, då jag själv befinner mig inom detta spektrum.

Om Asbjörn Olsens prylar eller en lektion i epifani

Jag har i min hand en relativt nyutkommen bok. Titel: Prylar, författare Asbjörn Olsen. Asbjörn är min granne, 92 år och vida berest. Från sina resor har han hemfört föremål som laddats med minnen. De är utmärkta exempel på det jag i ett tidigare inlägg kallat epifani. Asbjörns son Hans har fotograferat dem och jag vågar påstå att den epifani som de laddats med finns kvar i de märkliga avbildningarna. De får mig att darra av förtjusning och rysa av skräck. En ros till Asbjörn för att han så generöst delat med sig av sina minnen. Bara en invändning: Titeln. Det här är sannerligen inga prylar, det är heliga föremål. Ett exempel: Gudinnan Artemis från Efesus, en blå dörrkläpp.

Om gudasonen David: två versioner

Den sydamerikanske författaren J.M. Coetzees senaste roman heter Jesus barndom (svensk översättning 2013). Det är en  märklig bok.
På ytan verkar den inte handla om gudasonen Jesus utan om en vinddriven femårig pojke, som genom omständigheternas makt fått namnet David. Han hamnar tillsammans med en man, Simón, som inte är hans far, i ett slags limbo, staden Novilla.
 En annan roman, där en gudason figurerar under namnet David är min egen "Hoppa opp i himlen" från 1990. Den utspelas i Ångermanland. Davids mor Mary hade velat kalla honom Jesus, men det tilllåter inte prästen. Det får bli David, uttytt "den älskade". Vi får här följa David från födseln på julafton 1938 tills han drunknar vid sju års ålder. Hans liv återberättas av systern Mirjam.
     Av alla positiva  recensioner som min roman fick minns jag särskilt den som  franska LE MONDE publicerade av  Philippe Bouquets översättning. Recensenten Jean-Louis Perrier hade noterat att min David föds i samma ögonblick som nazismen börjar välla in över Europa och dör, när den är besegrad. Och han frågar sig: Vems son är då lille David?
    Jag saknar emellanåt den elegans, nyfikenhet och intellektuella klarhet, som kännetecknar fransk recensionsverksamhet. Ingen av de svenska recensionerna kom i närheten av en analys av det här slaget. Därmed inte sagt att romanen inte uppskattades i sin originalversion. I Aftonbladet skrev Gunder Andersson  att den var "rörande och berörande, komisk och tragisk, den bär som myt, som skröna, som psykologiskt porträtt av den religiöst förvillade."
    Coetzees roman har också mytologiska inslag som den magiska osynlighetsmanteln. Men det som träffade mig starkast i den berättelsen var Davids envetna vägran att låta sig anpassas till det samhälle, där han hamnat. Han skolstrejkar likt en annan Pippi Långstrump.      

Älska mig (ändå)

Kändisen Alex Schulman reser land och rike omkring med sin show "Älska mig!" har jag läst.
År 2012 gav jag ut romanen "Älska mig - ändå"! Jag tänker inte be om ursäkt för nästa mening, som lyder: "Min titel är betydligt fyndigare." Men jag är ingen kändis och får därför inte den uppmärksamhet som min roman förtjänar. Någon påverkan från Alex Schulmans sida tror jag alltså inte att det är fråga om. Hur skulle han kunna låta sig påverkas av mig, en relativ doldis?

Dikten FÅGELN publicerad på Poesi på en dag 9 november 2013

Ordet kärlek nämns inte i min dikt men det är ändå tydligt att dikten FÅGELN handlar just om den omöjliga kärleken.