I efterordet till Kafkas uppgörelse med sin far citerar Hans Blomqvist och Erik Ågren ur ett brev, som Kafka skrev till systern Elli. Han skriver att han i stort sett delar Jonathan Swifts åsikt att "föräldrarna är de personer som minst av alla är lämpade att uppfostra de egna barnen". Han menar också att skola och föräldrar ofta förenas i en strävan att utplåna alla "egenheter" hos barnet. Eller:
"Föräldrar som väntar sig tacksamhet av sina barn/... /är som ockrare, de riskerar gärna kapitalet om de bara får räntorna."
Kafka utgick från sina erfarenheter av att ha varit barn till en dominerande far. Själv hade han inga barn.
Jag känner igen mig i barnet Kafka men kan/vill inte uttala mig om vilka erfarenheter mina egna barn kan ha gjort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar