Wilma är död

I går ringde en av mina döttrar, Wilmas matte. Hon meddelade att familjens golden retriever inte finns länge. Hon var en underbar hund, en hund som jag kände att jag kunde kommunicera med. Det stod att läsa i hennes ögon. Nu är jag glad för de fotografier jag har av henne. På ett av dem ser hon tillitsfullt på sin matte, där de båda står i min hall. På ett annat lufsar hon fram genom snön i ett vintervackert Norrbotten. Texten under bilden lyder: Till Mattmor från Wilma 03-04-05.