Om Gabriela Melinescu och René Coeckelberghs

Gabriela Melinescu har kommit ut med en ny bok, "Mamma som Gud", läser jag. Hon är en av de författare som inte "fick" vara med i min "Till Marianne från A till Ö", trots att hon dedicerat tre böcker till mig. Dedikationerna svämmade över av kärlek och välsignelse. Det störde mig, jag tyckte inte att man skulle handskas så lättvindigt med sådana ord. Kärlek är något unikt och vår vänskap hade inte varit kärlek.
    En av böckerna, "Fågelmannen" från 1991, var skriven "till minnet av min käraste René". René var Gabrielas make René Coeckelberghs, död i sviterna av att ha firat Frankrikes nationaldag två år tidigare.
Han var bokförläggare, gav bland annat ut rumänsk litteratur i svensk översättning, skulle också ha gett ut min "Hoppa opp i himlen". Han var en kraftfull förläggare med intuition.  Det var han som hittade den fyndiga titeln åt mig.  (Romanen kom ut på Eva Bonniers förlag 1990)
    Ett starkt minne av belgaren René Coeckelberghs med ett i Bryssel vanligt efternamn: han följde mig till tunnelbanan på Sveavägen i Stockholm efter middagen hemma hos honom och Gabriela. När vi skildes åt sa han:
  - Du är min sol.
  - Du är min måne, svarade jag.
    En månad senare var han död.
    Det var René Coeckelberghs som såg till att Gabriela kom till Sverige 1975. Sedan gifte han sig med henne efter att ha skilt sig från sin första fru. Hans del i Gabrielas framgångar får inte glömmas bort.
Han blev hennes första förläggare, gav ut tio böcker av henne på Coeckelberghs förlag. Den första var "Kyskhetslöftet", som kom redan 1975, den tionde "Gatans drottning", 1988.
   Var är han nu?