Om kärleken till en klänning

I Uppsala vid Fyristorg ligger en Boutique med namnet Kom In. Idag promenerade jag förbi och kände en obetvinglig lust att Gå In. Det var som att träda in i en magisk värld. Överallt de underbaraste klänningar.  Längst inne, i en mörk vrå, hängde en lång,  vackert mönstrad klänning i det tunnaste siden. Den ropade till mig: "Kom och ta mig! Befria mig ur mitt fängelse! Älska mig!"

    Det var en horas lockrop. Ja, en förförisk hora var hon. Och priset var en lyxhoras.  Jag smekte det lätta sidenet och... 

    Nej, det berättar jag inte.
   Däremot tänker jag berätta varför jag förälskade mig i just denna klänning. När jag kom hem slog det mig att klänningens mönster verkat bekant. Var det inte...? Jo. Jag gick till bokhyllan, där jag placerat mina fotoalbum. I det album, som var märkt "Clos Normand" 1991-1992 fanns ett foto från mitt arbetsrum på
Rue Jean-Baptiste Labarre i Brysselkommunen Uccle. Gardinerna hade samma färger och nästan samma mönster som den underbara sidenklänningen!