Simenon: La mort de Belle

När jag inte har jag något nyutkommet att läsa kan jag få för mig att uppsöka min Simenonbokhylla. Där står de böcker, som jag skaffade efter att mitt Simenonbibliotek brunnit upp i en flyttbil på motorvägen mellan Nice och Bryssel i början på 1990-talet.Jag drog ut kriminalromanen om flickan Belles död, en kriminalroman utan kommissarie Maigret. Annars finns de vanliga Maigretingredienserna där: den unga oskyldiga flickan, som inte alls är så oskyldig, den utslätade hustrun, mannen som styrs av sitt erotiska begär, den raffinerade horan. Jag läser nog Simenon mest för språkets skull. Hans franska är sensuell och lättillgänglig.